Hur kommer framtidens arbetsplats att se ut under 2030-talet? Vilken typ av kompetens behövs och hur ackumuleras den? Hur går arbetet till? Svar på dessa frågor söktes i workshopen för framtida arbetsprognoser. Deltagarna i workshopen representerade studenter från olika studieområden vid TUO, yrkeshögskolans studentkår. Femton ungdomar diskuterade med lärar- och vägledningspersonalen innehållet i det framtida arbetslivet och de sociala fenomen och förändringskrafter som påverkar det. Evenemanget anordnades strax innan coronapandemin började, men resultaten från workshopen har blivit ännu mer relevanta jämfört med förra året. 2020 i början av workshopen.
I mindre grupparbeten, t.ex. Kompetenskortspaket utarbetat av Utbildningsstyrelsens framsynsforum ( Ennakointutuloksi | Opetushallitus (oph.fi)) och regionalt framsynsmaterial framtaget av Varsinais-Suomen Ennakointiakatemia ( https://ennakointiakatemia.fi/ ). betraktades ur olika perspektiv, såsom kompetensutveckling, industri, miljö och ekologi, digitalisering och robotik, affärs- och värdekedjor och tjänster och ur samhällets perspektiv.
Eleverna lyfte fram vikten av livslångt lärande: självstyrning och kompetensbyte ansågs viktiga och stärkande företeelser i framtidens arbetsliv. Diskussionerna betonade vikten av ledarskap. Organisationer ska vara flexibla och bidra till att motivera personalen till livslångt lärande och å andra sidan möjliggöra modeller för att förena arbete, fritid och familjeliv. Framtida lärmiljöer upplevdes vara mycket mångsidiga. Suddigheten av arbete och fritid upplevdes som ännu starkare. Samtidigt upplevde de unga att fritiden var väldigt viktig för deras egen framtid. Det mångsidiga utnyttjandet av digitalisering och robotisering sågs som viktiga fenomen på arbetsplatser inom olika områden. De unga upplevde distanstjänster, kunskapsarbete och mångsidig användning av information inom olika yrken som betydelsefulla saker i det framtida arbetslivet. Möjligheterna att utnyttja plattformsekonomin definierades också som en förändringsfaktor, vilket redan är vanligt inom vissa sektorer. Miljöfrågor diskuterades också i mindre grupper och de unga poängterade tydligt att ansvarsfull produktion inom både tjänster och industri, ekologi och principerna för hållbar utveckling kommer att stärkas ytterligare inom alla sektorer under 2030-talet.
I den senare delen av smågruppsarbetet användes det framtida kompetenskortspaketet som utarbetats av den norska undervisningsstyrelsens framsynsforum. I grupparbetet togs upp att kompetenskortlekens kort beskriver generella metanivåkompetenser som korsar olika yrken och kompetensområden. Mångsidiga digitala färdigheter lyftes starkt fram i kompetenskorten för olika områden, men till exempel interaktion och mångkulturella muntliga färdigheter var mindre framträdande i dessa kort, även om ungdomarna själva definierade dem som viktiga färdigheter för framtiden.
Vad lärde vi oss av workshopen – hur ser arbetslivet ut på 2030-talet ur dagens unga finländares synvinkel? Det pågår en ständig förändring i arbetslivet, vilket till exempel kan ses i betoningen på flexibilitet och förstärkningen av arbetsuppgiftsprocesser, i preferensen för låghierarki popup-team, i grupperingen av arbetet, i betoningen av inre motivation och autonomi som kärnmodellen för att utföra uppgifter, och i strävan efter kontinuerlig utvärdering och lärande. I kompetenskraven lyfts till exempel ett flexibelt och effektivt arbete med andra människor, kontinuerligt lärande, förmågan att visualisera och förutse helheter, mångkulturell kompetens och förmågan att samordna team utan att glömma mångsidig digital kompetens fram allt starkare. Samtidigt kopplas artificiell intelligens i allt högre grad till nya tjänster, transportmedel och produktionsprocesser, vilket ökar prestandan hos enskilda personer och team och minskar rutinuppgifter och tidigare dolda dubbelarbeten. Robotar som medarbetare är vanliga på arbetsplatser inom olika områden. Miljöaspekten har beaktats mer konkret på olika sätt både inom industrin och inom tjänstesektorn.
Hur kan att ge en workshop spegla verksamheten och utvecklingsarbetet på Auralas medborgarhögskola och andra högskolor? Medborgarhögskolor stödjer förverkligandet av principerna om kontinuerligt lärande i samhället och möjliggör utveckling av individers kompetens i olika skeden av livscykeln genom ett mångsidigt utbud av kurser. Medborgarhögskolor erbjuder ett brett utbud av studier som kan användas i arbetslivet (t.ex. medborgerlig kompetens, mångkultur, språk, digital kompetens) - dessa typer av arbetslivsfärdigheter som korsar olika yrken och kompetensområden är viktiga nu, men deras betydelse kommer att växa ännu mer i framtiden.
På medborgarhögskolor pågår en utvecklingsprocess som gör det möjligt för studenten att i framtiden få en utvärdering och poäng från medborgarhögskolekursen. Det kommer att vara möjligt att få utvärdering och poäng från hösten 2021 i vissa kurser, om studenten så önskar. I utvecklingsprojektet OSKU som startade våren 2021 (utöver Aurala medborgarhögskola är genomförarna andra egentliga finska medborgarhögskolor) kommer vi att fördjupa oss i att utveckla medborgarhögskolornas kompetensbaserade karaktär och hur t.ex. de kunskaper som förvärvats genom studier kan verkligen utnyttjas både i arbetslivet och bredare i elevens/individens vardag och som en del av dennes livslånga lärandeprocess.
Att svara på det framtida arbetslivets kompetenskrav och principerna för livslångt lärande kräver ett aktivt samarbete mellan regionens olika utbildningsorganisationer och fria konstaktörer nu och i framtiden. Varje organisation tar fram kompetensbaserat studie- och kursutbud, med hänsyn tagen till behoven hos olika student-/inlärargrupper.
Författare: Elina Vuorio, Åbo yrkeshögskola, projektexpert och projektledare
Foto: Hilja Mustonen
